En gång i tiden, i en liten by omgiven av tät skog, bodde en varulv vid namn Max. Max var annorlunda från andra varulvar, han hade en varm och vänlig personlighet, men trots det var han ensam. Han hade aldrig träffat någon annan som var som han, och han längtade efter en vän.

En dag beslutade Max att lämna sin trygga tillvaro i skogen och utforska omvärlden. Han vandrade genom skogarna och över fälten tills han kom till en stor stad. Där mötte han många människor, men ingen av dem verkade vilja vara hans vän. De skrämdes av hans utseende och sprang iväg när de såg honom.

Max började bli ledsen och tänkte att han kanske aldrig skulle hitta en vän. Men en dag, medan han satt vid en parkbänk, träffade han en liten flicka som inte var rädd för honom. Hon tittade på honom med sina stora, nyfikna ögon och frågade vad han hette.

Max blev överraskad och glad över att någon verkade vilja prata med honom. Han presenterade sig och frågade flickan om hennes namn. Hon svarade att hon hette Lina och frågade om han ville leka med henne.

Max kände sig lycklig som aldrig förr. Han hade hittat en vän! Han och Lina lekte tills solen gick ner och sedan sa Lina adjö. Max återvände till sin skog, men han visste att han alltid kunde besöka Lina i stan när han ville träffa sin vän.

Från den dagen var Max inte längre ensam. Han hade hittat en vän i Lina, och han visste att han alltid kunde gå till henne när han behövde någon att prata med. Max och Lina blev bästa vänner och hade många roliga äventyr tillsammans. Och Max insåg att det inte spelade någon roll om han var en varulv eller inte, för vänskap är viktigare än allt annat